Vanliga frågor om ryggont
Skador i ryggen kan uppkomma p.g.a. många olika orsaker. Efter ett trauma eller tungt lyft är det ganska lätt att se sambandet till varför man har fått ont i ryggen. Andra orsaker så som långvarig ensidig belastning, dåligt med sömn och psykisk stress är inte lika lätt att sätta i samband med sin skada eller smärta. Man kanske även har en medfödd eller förvärvad snedhet, arvsmässiga ledbesvär (ex. reumatiska besvär) eller en tidigare förvärvad skada. Har man flera av dessa faktorer så ökar risken att bli drabbad av ryggproblem.
Kroppen har olika inprogrammerade rörelsemönster för vardagliga sysslor. Vid en skada störs ofta rörelsemönstret (kompensering) och andra muskler eller strukturer tvingas ta över ett arbete som de normalt inte ska ha. Detta leder ibland till en sekundär överbelastning med smärta på ett annat ställe. På detta sätt kan ibland halsryggsbesvär vara orsakade av dålig hållning i bröstrygg och skuldra. Bröstryggens dåliga hållning kan i sin tur vara orsakad av problem med ländryggen osv.
Varierad och lagom ökad belastning kommer att resultera i att kroppen mår bra och blir starkare. Muskler och leder får arbeta på olika sätt och hinner då återhämta sig. Ensidig och överdrivet tung belastning resulterar ofta i överbelastning och skada. Musklerna, ligamenten och lederna arbetar då i samma positioner hela tiden och hinner inte återhämta sig mellan belastningarna.
Man kan få problem från disken efter ett trauma, ensidig träning, ensidigt arbete eller inaktivitet. Dessutom samlar vi på oss lite småskador med åren och bara åldrandet i sig är en riskfaktor. Det är ofta en kombination av många olika faktorer som påverkar hur dina diskar mår. För mycket och för ensidig träning eller tunga och dåliga lyft är ett exempel. Ett annat exempel är stillasittande arbete i kombination med en inaktiv fritid. Diskarna behöver alltså lagom belastning för att må bra och bli starkare. Lagom belastning för din rygg är inte alltid lagom för en annan människas rygg. Alla har olika förutsättningar och måste anpassa träning, arbete och andra sysslor till där man är för stunden. Det är därför viktigt att stegra belastningen långsamt och successivt.
Disken består av många olika lager. I mitten finns en mjuk kärna som kallas Nucleus pulposus. Den är omringad av lameller som kallas Anulus fibrosus. Av olika anledningar kan det uppstå sprickbildning i disken. Sprickbildningen börjar oftast i de inre lagrena och sprider sig sedan ut mot de yttre lagrena. De inre lamellerna i disken och kärnan har ingen känsel medans de yttersta lagren har receptorer för tryck och smärta. Detta är anledningen till att man inte har ont till en början utan smärtan börjar efter att sprickan vandrat ut till de yttre lagrena som har känsel.
När en disk i ryggen har en spricka kan den utvecklas och bli större. När sprickan når de yttre lagren börjar disken att bukta. De yttre lagren har smärtkänsel och tryckreceptorer. Här är det därför vanligt med smärta. Diskbuktning kan drabba olika delar av disken vilket också återspeglar de symtom som patienten får. Ibland trycker disken på en nervrot som då ger smärta ner i den nerven.
Diskbråck är när sprickan i disken blivit så stor att även de yttre lagret gått sönder. Diskbråck är vanligt. I de flesta fall behövs ingen operation utan bra förhållningssätt och rätt typ av rehabilitering räcker långt.
Om man får en nervotspåverkan (rizopati) ner i benet brukar man ibland kalla det för ischias. Namnet Ischias kommer ifrån den stora bennerven “N. ischiadicus” som går på baksidan av låret och ner i underbenet.
Om man har en akut episod med smärta i ryggen men inte hittar eller misstänker någon annan eller allvarlig skada, kallar man det för ryggskott eller lumbago.